När jag var yngre så trodde jag aldrig att det var lärare jag skulle bli, men efter hand så har jag ändrat uppfattning. Nu mera är jag övertygad om att jag har valt rätt yrke och ämnen (matte & fysik). Trots att jag är så säker på min sak så känns det väldigt skrämmande, hur ska jag kunna bli en bra lärare? Det jag börjar inse nu är att det inte är så dumt att känna så. I praktiken innebär ju det att jag inte på nått sett känner mig som en färdig lärare, vilket gör mig mer mottaglig för att förändras och upptäcka nya sätt att se på undervisningen och läraryrket i allmänhet. Jag har fortfarande mycket åsikter och tankar kring hur en lärare bör vara, men jag är villig att pröva nya sätt att tänka och resonera. Mitt mål med min utbildning är att för varje steg komma närmre den jag vill vara som lärare.
Det finns vissa delar av läraryrket som jag brinner extra för, t ex att se varje elevs individuella utgångsläge för att alla ska få den undervisningen som de behöver. Till detta hör att alla har olika sätt och förutsättningar att ta till sig kunskap. Carlgren och Marton (2007) tar i Lärare av i morgon upp just detta att varje individ har olika sätt att lärar sig och även olika sätt att uppfatta och tolka det de lär sig. Alla elever man möter har med sig olika erfarenheter och det speglar hur de tar till sig ny kunskap, detta är något som jag tycker är viktigt att som lärare vara uppmärksam på och använda sig av. Om man som lärare ser varje elev som enskilda individer med unika förutsättningar så tror jag att det märks i undervisningen och hur man bemöter eleverna. Det är min önskan att mina framtida elever ska känna att deras prestationer ska värderas efter deras egna förutsättningar.
Heja Lotta Juhlin!
15 år sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar